Dagen började bra
Jag fick sova en hel natt, kom ut på morron å vädret var vårlikt å fåglarna kvittrade. Jag myste med Fia å släppte sen ut hästarna, mockade och sen red malin linda och jag ut i en å rn hslv timme, härligt, å Shacken var pigg å visade mig att hon kunde galoppera på stället .
En underbar tur sen åt Linda och jag lunch å pratade.
Men trots allt mys känner jag obehaget, ovissheten, rädslan och ensamheten inombords. Och jag vill bara skrika.
Efter lunchen skulle vi lasta Lindas häst som skulle åka hem igen, men det ville inte hästen som slet sig och drog iväg, men vi kunde sen fånga in henne å till sist, efter en timma lyckas lasta henne. ungefär där nångång hittar ja Fia på fel sida av staketet å hon ville inte bli infångad å sprang omkring bland stenar å skit så ja trodde hon skulle bryta benen av sig, till sist får linda å jag in henne i hagen igen.
Puh....
Sen då Linda åkt brast jag ut i tårar av ilska och ledsamhet över hela situationen jag är i,, ( som ni inte vet om än)
Sen var det bara att samla ihop sig å gå ut och bygga bättre hage till Fia. 3 eltrådar istället för 2 , i Shackens bantarhage till å börja med ( får ta resten av hagen sen)
För hon har 0 respekt för elstaketet som det är nu. :(
Å ja vill inte ha nån rymmarhäst!!!
Så fort kälen försvinner bygger ja upp trästaket hage i den biten där shacken bantar. Så ja kan ha henne säkert instängd om hon fortsätter rymma som hon gör nu :/
Jävla skit. Är så trött å arg å ledsen så ni anar inte!!
Kommentarer
Trackback
