cowboysara.blogg.se

å ett förhållande går upp och ner. Jag har lätt för att bli skraj å kall om foten. Arg kan ja oxå bli lätt. (det är den röda hårfärgen) ;)
Skämt å sido.

Ja e dålig på att tackla saker som går dåligt, ja har lätt för att vända på klacken å gå för alltid.

Men 1 sak tycker jag , att ja har bättrat mig på, å det ÄR att ja faktiskt blivit lite lugnare, ja skriker inte längre rakt ut å blir rosenrasande ,, även fast ja kan känna så inom mig,, men ja har blivit bättre på att behärska mig.
Jag har nog tom blivit lite väl tyst ibland å säger ingenting istället,, vilket kanske inte är så bra heller.
Men ja försöker lära så länge ja lever.

Ingen är perfekt ska man komma ihåg, alla har sina minuspoäng, man ska inte försöka förändra en människa, försök hellre ändra på dig.

Acceptera din partner både hens bra och dåliga sidor. (fast typ är det hot eller hot om våld, så GÅ)
Försök lägga energin på det possitiva hos din partner. Blir man arg så räkna till 10, andas å ta tag i problemet, om det då fortf anses som ett problem då man lugnat ner sig igen.

Svartsjuka är aldrig bra, inte ens "lite" anser jag

Ja försöker tänka på allt detta, försöker va resonlig mot mig å min partner,, det är inte så lätt som det är nu då ja sitter å skriver ner det men ja försöker.

Viktigast tycker jag är i ett förhållande, är att man litar på varandra, å då inte på 99% utan det ska vara 100 % eller ingenting alls.
Funkar inte å lita på hälften.

För mig är det viktigt att känna en trygghet, att man kan lita på varandra, att man ger varandra space (d e viktigt för mig för ja e lite ensamvarg) Oxå viktigt att ibland komma med en fin kommentar ibland, en klapp , en kram osv.
Å till sist att man jobbar tillsammans mot samma mål.

Låter ja som en relationsexpert nu? :P tänkte ja skulle hinna bli d innan ja går i graven. Alltså expert på förhållanden i mitt lilla liv, vare sig d gäller Stefan, mamma, familj, vänner ,, what so ever.